Riffan Story ©
Under andra halvan på sextiotalet var vi några grabbar mellan 20 och 30 år, som brukade samlas uppe på Bergaplan i Runby under söndagseftermiddagarna för spela lite fotboll. En del var sådana som inte hade platsat i Väsby IK. Några andra hade inga ambitioner alls. Bland en del väcktes tanken på att vi skulle bilda lag och spela i korpen. Korpverksamheten hade väl inte så många lag inblandade på den här tiden. Optimus och Metallverken kände man vi till.
Under vintern 1967/68 var vi samtidigt några, som hade varit med på sommaren, intresserade av att starta ett lag i korphockey. Sagt och gjort. Korparna var födda. Rödsvarta tröjor inköptes.
Från början hade vi en träningstid på Optimusvallens rinkbana på söndagar mellan kl 10 och 11. Om vi visste att det var snö på gång blev det rundringning för att åka ned en timme tidigare och skotta medan vaktmästaren satt inne i bastun och drack cognac. – Efter två vintrar där, kunde vi inte längre få någon egen tid längre, då kommunen inte hade råd med en vaktmästare på plats (?). Det gick alltså inte att få låna skrapor och göra jobbet själva längre. Ibland brukade åkte vi ett gäng ned till Oxundasjön, när det var blankis, och spela hockey-bockey. I värsta fall fick vi skotta lite pudersnö för att markera en bana.
Till sommaren väcktes tanken på korpfotboll igen. Vi hade ju betalt in en årsavgift, så varför inte fixa mängdrabatt? Nya rödsvarta tröjor inköptes av de spelare som deltog. Vi fick starta i grupp tre. Det gick så bra att vi gick upp i tvåan direkt efter första året. Vi vann dessutom cupen detta år.
Hur det var så var många av oss i den åldern att man måste göra lumpen. Det gjorde att nya grabbar fick plockas in. Vartefter vi muckade, så ville vi vara med och spela igen och eftersom ingen ville sluta blev vi för "många". Man fick inte ha avbytare på den tiden. Det hade ju gått ganska bra i fortsättningen i korpen också, varför målet skulle sättas högre. Varför då inte starta ett "riktigt" lag i Stockholmsserien. Kaj Nordström var den som sonderade terrängen med Stockholms fotbollsförbund.
Söndagen den 20 september 1970 samlades vi hemma i bröderna Lundvalls källare på Besvärsvägen 5, för att bilda RUNBY IDROTTSFÖRENING (RIF).
Valet av namn berodde på:
a) det hela hade börjat i Runby
b) för att c a hälften av lagets medlemmar bodde här
c) det fanns ingen förening i denna kommundel med fotboll på repertoaren
d) sist men inte minst - vi ville verka seriösa, och trodde att det skulle gå lättare att få kommunalbidrag om vi hade ett kommundelsnamn
För att kunna komma in i de kommunala korridorerna hade vi bett bröderna Bengt o Ulf Lundvalls farsa Sune Lundvall att bli vår förste ordförande. Sune satt med i någon kommunalnämnd på den tiden. Till vice ordförande valdes Åke Lundin, till sekreterare Kaj och Mats Kilander till kassör. Harry Pettersson fick bli materialförvaltare. Övriga medlemmar som var med från början var Sune Carlsson, Stefan Carlsson, Jan Hedlund, Leif Rinaldo, Erik Finnman och Rolf Eriksson. Säkert har jag glömt någon, då jag inte har haft protokollet tillgängligt.
Då vi hade beslutat oss för sent på hösten att bilda lag för Stockholmserien, fick vi inte vara med i seriespelet förrän 1972. Därför "harvade" vi ett år till i korpen. Under vårvintern 1972 satte hårdträningen in. Berga skulle bli vår hemmaplan, fastän den hade för små mått. Upplands Väsby kommun fick dispens (?) till att använda den lilla banan. Några nya lag i kommunen (såsom RIF) skulle inte förvänta sig att få ta del av de gräsplaner som fanns. Det var nu också så ”lyckligt” att gymnastiksalar bokades hos skolförvaltningen och fotbollsplaner hos fritidsförvaltningen. Ingen skall väl tro att det gick att få omklädningsrum när vi fick vara på fotbollsplan. Den gymnastiksal vi fick ha vår inomhusträning i var i Runby småskolas på fredagkvällar. (Efter åren blev det bättre då man kunde se att vi var seriösa).
Nu skulle klubbfärger också väljas. Det röda i Korparnas tröjor skulle vara kvar. I ropet bland Europas lag var nu Ajax i Holland med Johan Creuff i spetsen. Deras tröjor var rödvita. Några av oss var dessutom Manchester United- eller Liverpoolfans. Deras färger var också rödvita. De första dräkterna vi köpte var polkagrisrandiga tröjor (bred vit och smal röd rand) röda byxor och röda strumpor med smal vit rand.
Premiärmatch blev i klass 4 H mot Tanto IF på bortaplan vid Blackeberg. Det kändes som en stor lycka att få springa in på plan med nyglänsande tröjor och en stor förväntan på hur resultatet skulle bli. Stockholms stad hade det tydligen inte heller så förspänt för sina mindre lag. Målen saknade nämligen nät. Det var nog tur för oss. En boll som seglade misstänkt nära krysset sprang Roffe (vår målvakt) och hämtade till inspark och därtill dömde domaren. Vi var också lite skärrade av att motståndarna hade publik. Tio personer stod där på sidan och lät som ett Mini-Black Army. Slutresultatet av matchen blev 1-1. Nu var vi på G!.
Mats Kilander