Matchreferat Skogås/Trångsund

Årets första hemmamatch är avklarad...

Skogås/Trångsund imponerade genom att vara på plats i Kvarnängshallen före hemmalaget. Deras offensiv visade sig vara fartfylld, rörlig och svår att få grepp om. De nyttjade den dock otillräckligt i första period och ett ganska stillastående hemmalag ska vara glada att periodsiffrorna stannade vid ett lika.

I andra period gjorde NIBK ett litet ryck, bakom detta låg i synnerhet förstafemman som hade en riktigt bra dag på kontoret. Packe firade sin 200:e poäng och nöjde sig inte förrän han hade hela sex poäng på kontot. Både andra- och tredjeplatsen i maratontabellen är därmed inom räckhåll. Det två andra femmorna fick fokusera mer på defensiven, tredjefemman fick begränsad speltid men löste uppgiften galant. Andrafemman klarade också den defensiva uppgiften i det uppställda spelet men tre mål letade sig in på frislag – det är en detalj i spelet som vi måste få ordning på. Att täcka skott är dock en uppgift som verkar ha landat, kanske mest hos Wille som, trots upprepade försök, inte hann undan en enda gång.

Tredje period bjöd tidvis på stor underhållning. Skogås/Trångsund biter sig kvar i matchen utan att direkt hota. Med siffrorna 8-6 vann NIBK och har därmed klättrat från nedflyttnings- till kvalplats. Efter vinst i en måstematch finns anledning att pusta ut en liten stund och finns det egentligen något mer avslappnande än pingis?

I R.A.T.T (Ristomta Annual Tabletennis Tournament) var det sig likt:

2010 – Nickname ”Moffadinho” skriver upp sig själv i gb’n men floppar…
2011 – Nickname ”Godbiten” skriver upp sig själv i gb’n men floppar…
2012 – Nickname ”Candybite” skriver upp sig själv i gb’n, köper t.o.m. nytt gummi, men floppar…

18 lyckliga själar gjorde upp i en turnering som detta år hade förärats med en riktig pokal, eller åtminstone någon form av retrostukad, purpurfärgad glaskreation. Exakt hur smart det var att införskaffa ett pris gjort av glas kan vi återkomma till senare…

Gruppspelet bjöd inte på några direkta överraskningar, förutom att Fredde P tyckte sig ha förtjänat en plats i slutspelet - trots idel förluster med typ 11-3. P var också konfunderad över varför hans Bajjentröja verkade ha ”krympt” jämfört med tidigare år - krävs knappast Sherlock Holmes för att lösa den gåtan. Juniorerna hade sedvanligt svårt att hantera den veritabla vägg av trashtalk som blivit kutym i RATT. Undertecknad tog sig till final för tredje året i rad och i år stod Packe för motståndet. Trots intensiv träning i den kinesiska folksporten, något som Packe ägnat luncherna åt – vann Granviks defensiva ”totalpingis”. Drömlottning är det begrepp som ligger närmast till hands när det gäller att beskriva det faktum att man hade Fredde P i gruppspelet och Mackan i semifinal. JA - ni läste rätt, Mackan tog sig till semi. NEJ - ingen förstår hur det gick till. Kvällen gick annars i sportdryckens tecken och efter lite nattsudd och ovarsam hantering av den regerande mästarens sportbag, föll den retrostukade, purpurfärgade glaskreationen i tusen bitar. Det är dock inte alltför långt kvar till nästa RATT så det finns ingen anledning att misströsta och mästartiteln har dessutom visat sig vara förvånansvärt lätt att försvara…