Resumé av Finlandsresan

Här kommer en resumé av Helsinki Floorball Games...

Vi startade vår färd mot Helsingfors vid 14-tiden på fredagen då vi samlades för avfärd med buss till färjeterminalen. Vi åkte på olika bussar då det var mycket folk som skulle med. På en av bussarna var det en outhärdlig volym då ett okänt antal förfriskade bönder skulle åka båt. Det stojjades och skreks så man fick huvudvärk, och tydligen också rumpverk då Widh klagade att "Jag har ju förfan bältesgrejen i skitan". Efter denna åktur klev vi ombord på M/S Gabriella som skulle ta oss till Europas näst modernaste stad, Helsingfors.
Väl på båten så var det egna aktiviter hela kvällen som gällde. Många valde att äta buffé, som för vissa blev väldigt dyr då Viking Lines rutinerade personal lyste igenom ett mindre lyckat försök för vissa att smita undan billigt. Med mat i magen samlades folk runt olika automater och spelbord medans vissa valde att bekanta sej med tjejerna från Täby och Huddinge. Natten tillbringades vid discoteket där vi fick se en dold talang hos Jimmy Hast som var kung på dansgolvet för en kväll.

Vi anlände till Helsingfors vid 11 tiden och gick sedan den långa vägen till hotellet. Väl framme på Scandic var det lunchdags medans vi väntade på att få våra hotellrum. Efter en samling och diverse kortutdelning var det samling för avfärd mot arenan. Vi tog tunnelbanan till Myllypuro där 7-plans arenan låg. Vi möttes av ett folkhav när man kom in i entrén och Alex beskrev det hela " Fan dom borde ha rödlysen i den här hallen så man kommer fram". Första matchen var mot Espoon Oilers som vi slog i Storvretacupen med 4-3. Denna gång blev det ännu tuffare, och detta mycket tack vare att vi var väldigt ovana vid bedömningsnivån i Finland. Hemma är vi vana att man får ta en axel mot axel, men här betydde det solklar 2min tydligen. Vi spenderade hela 14min i utvisningsbåset, alltså nästan en hel period. Vi gör dock en bra match och borde kanske tagit 3p men får nöja oss med 5-5 då vi lyckas kvittera med 20sek kvar. Andra matchen var mot Ylläksen Nousu och där tog vi en komfortabel 9-0 vinst. Två saker att notera var dels Johans straffräddning samt GP´s 2+2p.
Kvällen var sedan fri för egna aktiviteter. Vissa spelade poker medans andra hängde med Täbytjejerna.

På söndagen var det dags för slutspel och vi åt frukost på hotellet för att sedan bege oss till hallen. Orre var som vanligt i fin form vid frukosten och dukade upp ett okänt antal tallrikar med bröd, fläsk, prinskorv och bruna bönor.
Vi skulle nu ta oss ann Ylläksen Nousu ännu en gång och den här matchen blev en stor transportsträcka till finalen. Siffrorna 10-1 talar sitt eget språk. Värt att minnas var Holms 3+1 och Brinkmanns berömda oflyt i målproduktionen, men det skulle komma..
Och det gjorde det i finalen mot Espoon Oilers. Vi är riktigt darriga i inledningen av matchen och Espoon tillåts ta en enkel 3-0 ledning i paus trots ett oerhört stöd på läktaren från Täby, Huddinge och Saga. Vi rycker upp oss i 2:a och äntligen får målsumparen nr1 stänka dit sin första kasse i siriuströjan. Den kom inte helt oväntat i boxplay, då vi i denna match spenderade 12min på botbänken. Brinkmann nöjde sej inte med det utan tråcklade in 2-3 också. Vi fick luft under vingarn med Espoon kontrar olyckligt in 4-2 och gör sen 5-2 i powerplay. Johan hinner sedan med att rädda ännu en straff(detta har inte hänt på 2 år) innan Brinkmann skickar in sin 3:e kasse för dagen till 3-5. Matchen slutar tyvärr 6-3 efter mål i öppen kasse i slutminuten.
Brinkmann utsågs till matchens lirare i vårat lag.

Vi återvände till hotellet och hämtade ut våra grejjer innan vi gick och åt. Vi samlades sedan på terminalen för att kliva på båten M/S Mariella tillbaka till Stockholm. Hemresan blev till en enda stor fest och alla såg ut att ha väldigt trevligt. Vi stötte även på hel del mystiska människor som "Vinmannen", "Leksandsgubben" och ryssen "Vladimir". Vi vaknade sedan upp vid 9-tiden för att ta något att äta innan vi anlände till Stockholm. Bussresan hem var betydligt lugnare och vi var tillbaka i Uppsala runt klockan 11.

Vi gör en klart godkänd insats i cupen, och jag tror alla har haft det jäkligt kul. Detta var ju mer en teambuildingsresa för att få ihop gruppen och lira lite boll. Att vi sedan inte lyckas ta hem pokalen har många orsaker, men ingenting vi behöver gå in på nu. Nu har vi en härlig försäsong framför oss med ett rejält slit för att sedan vara väl förberedda för cuper och seriespel i september.

Även ett stort tack till Annika som gjort denna resa möjligt.
Avslutar med vår käre vän Mattssons kännetäcken, som nu alla finnar känner till: "oy oy, hungrig?"