Årskrönikan 2009

Här kommer den, luta er tillbaka och njut av ännu ett mästerverk från Viktors penna...

Käre läsare. Då var det så dags för att summera ännu ett kalender år som runnit iväg och försvunnit likt en förlupen puck på åkern bakom kortsidan på rinken. 2009 är på väg att läggas till handlingarna. Och inte bara det, vi har (som ni säkert inte undgått att notera) snart avverkat 5 år som förening. Ni har säkerligen följt med i julkalendern som levererats tidigare under december månad, vi är jätteglada över den respons vi fått. Om ni nu skulle ha missat den så är det bara att bläddra här i arkivet.

Det är ju dock i ett större perspektiv så att 2000-talets första decennium snart är ett minne blott. Som jag var inne på redan i förra årets krönika så känns det inte så avlägset när man räknade ner till millennieskiftet och nu sitter man här, 10 år senare. Det märkliga är att tiden tycks gå fortare för varje år som går. Snart hinner väl knappt nyårschampagnen rinna ner i strupen innan det blir dags att sätta sig och skriva nästa årskrönika…

Nåväl, denna krönika skall koncentrera sig på decenniets sista år, dvs 2009. Vad hände under detta år? Tja, idrottsmässigt var det ju så att AIK knep dubbeln i svensk fotboll till mångas (däribland min) stora förtret, Lé Mats pokal återbördades till dansbandsmetropolen Karlstad, Pittsburgh tog Stanley Cup-bucklan från Detroit (skönt!) och Barcelona tog CL-bucklan från United (minst lika skönt!). Ur en större horisont var väl popgiganten Michael Jacksons död det största som hände, vilket fick ungdomar som väl rimligen inte ens hört namnet tidigare att gå runt och nynna på Billy Jean, We are the world och Thriller. Annars var det väl de gamla vanliga dystra rubrikerna om fortsatt finanskris, Saabs eventuella nedläggning och så den stora snackisen: ”Baconfebern” där var och varannan människa gick runt och ojade sig över biverkningarna efter sprutan.

Ja, så kommer väl omvärlden att minnas året som gått men ur FHKs synvinkel minns vi det som året som inleddes men en välbesökt turnering nere på rinken under nyårshelgen, fortsatte med några hyrningar av Fotskälsladan, välbesökta inlinehockeylir, nådde sin sommarkulmen i bronset i HHHS, fortsatte under hösten med regelbundna Fotskälsinvasioner (varannan vecka).

Men som ni vet så är denna krönika näppeligen avsedd att skildra året som gått i kronologisk ordning. Nej, här, kör vi inte enligt gängse bordsskick, vi går rakt på sak och kastar oss över delikatesserna och godbitarna direkt!

Så ärade medborgare, damer och herrar, gammal som ung, hjärtligt välkomnade till den synnerligen prestigefyllda FHK Awards 2009!

För er trogna läsare av tidigare årskrönikor kan följande stycke te sig tämligen överflödigt men för korrekthetens och formalitetens skull vill jag ändå klargöra de solklara kriterierna:

• Kategorierna utses av en enväldig kommitté: Viktor Johnsson
• Vinnarna utses av en enväldig jury: Viktor Johnsson
• Vid eventuella klagomål: Kontakta Viktor Johnsson men räkna inte med publicering om ni är för kritiska då det är Viktor Johnsson som styr det också.

Ja, nu ska eder ödmjuke skribent ta å gräva lite i minnesbanken för att se vad man kan plocka fram…vänta lite….


Sådär ja, det var ju såhär det var:

Årets event: Hockeyturneringen 3:e januari

Undertecknad satt som så ofta i Blekinge under årets första dagar när telefonen plötsligt ringer. I andra ändan sitter en exalterad Lucas Hedberg och basunerar ut budskapet: ”Det är hockeyturnering på lördag på rinken! Årets event i Fritsla”. Jag hann hem till den. Och ja, med tanke på uppslutningen, intensiteten, vädret, stämningen, korven osv. så jo, ett år senare håller den profetian. Det blev årets event!

Årets minst graciösa: Emil Svedenlinds höjdhopp

Sorry Sveden, underhållande var det men någon större estetik vill jag inte påstå att det var i dessa hopp.

Årets marginaler emot: Semifinalen i HHHS mot Högsbo

Visserligen var det ett helt annat Högsbo vi fick i semin jämfört med den loja, halv-intresserade upplaga som vi stötte på i gruppspelet och de var det puckförande laget, inte tu tal om annat. Pucktempot var högt och vi fick jobba för att freda oss. Men med det sagt så skall vi absolut inte skämmas för vår insats för vi stod upp oerhört bra och följde vår matchplan perfekt. Och faktum var att 2 utav deras (direkt matchavgörande mål) skedde genom att:

1. Undertecknad föll/blev trippad i offensivt sarghörn, spelet vände och returen resulterade i mål.
2. Bollen får en märklig bana upp i ribban innan den via Atses nacke dimper ner i kassen.

2 riktiga skitmål alltså samtidigt som vi hade chanser när vi väl stack upp och deras målvakts gjorde ett antal oortodoxa ”flax-räddningar”.


Årets comeback 1: Nils-Olof Simonsson

Som jag tidigare nämnt i både kalendern (jodå, den platsade helt klart där med) och i krönikeform så var det en något surrealistisk känsla att se den livs levande legenden Nils-Olof Simonsson smyga fram bakom båset i kvällsmörkret med klubba och skridskor i högsta hugg. När han väl var på isen satt takterna synnerligen i för den gamle backräven.

Årets comeback 2: Jonel Balika

Efter hans tidigare deltagande i liret i Borås ishall våren 2007 så hade han med all önskvärd tydlighet att det där med att lira ishockey inte var hans grej. Men när det vankades is och stjärnklart vinterväder i Häggådalens pärla så kunde han åtminstone inte motstå frestelsen att komma och kolla. Och väl där och med möjlighet att låna skridskor i passande storlek så dröjde det inte länge innan man fick se mr Balika grävandes i sarghörnena.

Årets ”Äntligen på hemmaplan”: Michael Caap

Efter 50 år av kuskande på diverse obskyra rinkar runt om i vårt avlånga land så var det väl inte mer än på tiden att målvaktslegenden äntligen fick skrinna ut på nyspolad naturis i hemorten Fritsla!

Årets skridskovirtuos: Jan Löfgren
Den av Kurt Rajala ditvärvade, Lindome-boende ex-dalmasen inledde sitt Fotskälsbesök med att sånär pricka Oskar Johnsson mitt i ansiktet med ett rungande slagskott. När det sedan vankades matchspel visade han en exceptionell, yvig skridskoåkning på bandyvis, inte sällan med klubban i ena handen. Oerhört driv, något puckkär men mycket svårfångad.

Årets mål: Lucas Hedbergs volley bakom Atse

Måste nog medge att detta ändå tar priset (även om mitt solomål mot Sveden inte heller var dumt). Att tajma inåkningen mot målet så exakt och stöta in luftpassningen distinkt på volley är ett högklassigt nummer. Sedan lämnade i ärlighetens namn försvarsuppträdandet minst sagt en hel del i övrigt att önska. Det närmast parodiska i situationer är Lamberths utrop: ”Lotto” medan han själv står 5-6 meter ifrån och sträcker ut klubban. Se målet här!

Årets replik: Mikael Atse

Efter att Fallqvist för andra gången på kort tid hittat en lucka vid Atses högra stolpe så påpekar han detta högljutt: ”Bortre stolpen igen Atse” medan målvaktsfantomen svarar med samma mynt: ”Bortre stolpen igen Atse” med ett tonläge som för tankarna till den legendariska kommentaren: ”Du har ju hela helgen på dig”.

Årets norrman: Mikael Silfors

Efter att Osloflyktade Daniel Ekelunds visiter på rinken under året varit synnerligen sparsamma så har mr Silfors återigen intagit tronen vilken jag tror att han inte gärna släpper ifrån sig i framtiden.

Årets beredskap: Håkan Lundberg

När hans skena på 70-tals-skridskorna gick av och alla skärrat betraktade en sammanbiten Håkan som linkade av rinken så fortsatte Håkan lugnt och stilla och bytte till reservparet och lirade på som om ingenting hade hänt.

Årets citat: Jesper Hagert efter nyss nämnda incident:

”I normala fall hade knät gått in det läget men nu gav skenan vika istället”

Årets FHKare: Lucas Hedberg

Som alltid, ensam i sin kategori.

Ja, gott folk. Då var det dags att börja stänga butiken för den här gången och blicka framåt. När vi sitter här och summerar nästa decennium i december 2019, hur ser det ut då? Har vi någon läktare? Heltidsantällda? Ishall? Bedriver vi seriespel? Äh, varför vara blygsamma? Jag tror att vi summerar året då Lucas den 8e juni 2019 inför ett kokande Risma Center lyfter Stanley Cup-bucklan mot skyn samtidigt som en skäggig Silfors dansar krigsdans i lusekofta med champagnen i högsta hugg nynnandes på ”Ja, vi elsker dette landet”.

GOTT NYTT ÅR!!!!!

/Viktor Johnsson