Damerna fortsatt obesegrade.

Besegrade Väsby IBK med 5-3 i en match med en märklig avslutning.

Den korta planen i Väsby Skola är inte lättspelad men det tror jag alla känner till vid det här laget?
Trots den lilla ytan, lyckas Djurgården av någon anledning spela med ett alldeles för långt lag (hur nu detta är möjligt) långa perioder idag. Jag kommer till detta lite senare.

Matchen inleddes med en första period som ägdes av Djurgården. Skotten vanns med 10-0 men ändå stod resultattavlan på 0-0 efter 20 minuter. Vi spelar bra denna period men kanske behöver vi bättra oss på detta med att ta returer? Och skymma målvakten? Hur som helst var vi på läktaren inte speciellt oroade inför fortsättningen, eftersom vi ägde så mycket boll.

Andra perioden hann bli 12 minuter gammal, en knapp kvart av något svagare Djurgårdsspel, innan Väsby tar ledningen med 1-0...
Skadan repareras drygt 3 minuter senare, när Britta Söderström kvitterar. Sara Andersin gör 15 sekunder senare sitt 8:e mål för säsongen, elegant framspelad av Wenke Aasvold.

Djurgårdsledning 2-1 efter två perioder men det kändes inte speciellt tryggt. Framför allt hade publiken fått se ett för dagen vitklätt Djurgården spela anfallsspel med tre spelare och försvarsspel med två och det blir ju sällan bra. I synnerhet i försvarsarbetet var dessutom snacket på plan försvinnande. En annan sak som tydligt syntes var den ensamma, hårt markerade forwarden bakom motståndarens mål. Framför mål syntes de två övriga forwardsen, redo att göra mål men inte för ett ögonblick passningsbara, och långt bort, nästan hemma på egen planhalva de båda backarna..oj vad långt laget var stundtals. Vad hände med understödet till bollhållaren tjejer? Och det var nästan...det är knappt jag törs skriva det...men det såg faktiskt lite ängsligt ut. Som om man omedvetet önskade att någon annan skulle ta tag i taktpinnen?

Hur som helst, inför tredje leder vi i alla fall och vi väntade tålmodigt på ketchupeffekten, vi optimister på läktaren!

Jossan Gjörl gör oss inte besvikna när hon inleder med 3-1 efter 6 minuter. Även denna gång är det Aasvold som spelar fram. En och en halv minut senare är det Linda Skogs tur, som något turligt prickskjuter på en motståndare och som blir otagbart för Väsbys annars duktiga målvakt. Vem som assar? Aasvold igen... Skogen hade fått skäll av publiken i paus för att hon sköt för lite, publiken knep nu igen...
Hanna Reis åker på en tvåa efter detta och vi på läktaren noterar att vattenflaskan följer med in i utvisningsbåset. Vilda spekulationer, ja näst intill vadslagning utbröt nu hos oss läktarcoacher, hur skulle hon få tillbaka den till avbytarbåset efter avtjänat straff?! Under armen föreslog någon, en annan gissade i byxlinningen. Vi hann inte se hur dramat slutade, men vi gissar att flaskan blev kvar där den stod.
5-1 sattes 17.36 av Sandra Sjöberg. Sandra Sjöberg har jag SMS:bombat i helgen...tycker hon skjuter för lite...tack gode Gud säger jag , att kapten till slut fick utdelning. Skottet var...hrm...ja alltså alla mål räknas ju! Hårt skott/löst skott/knappt styrfartskott/fjuttskott/sorkdödare/strumprullare, målen räknas! Bra Sjöberg!

Men vad hände sen....?

5-1 med 2.24 kvar av matchen. Saken var ju biff. Kanske till och med ytterligare DIF-mål låg på lur?
Jag förstår inte riktigt vad som hände men det kändes ungefär som i DM mot Bro IK (tror jag det var). På något sätt sprider sig i laget en känsla av att matchen är slut och Väsby kan göra både ett och två mål i matchens sista skälvande minutrar. Nu slutade det hela lyckligt till slut med seger 5-3, men avslutningen kändes lite onödig.

I och med dagens vinst behåller vi skuggningen av Farsta IBK i tabellen. Vi har samma poäng som tabellettan men med sämre målskillnad. Väsbys unga tjejer får fortsätta kriga om varje poäng i bottenskiktet av tabellen. Jag är inte helt säker på att det är där de hör hemma.

Väsby IBK-DIF 3-5 (0-0,1-2,2-3). Skott 11-24. Publik 94.
Mål DIF: Söderström (ua), Andersin (Aasvold), Gjörl (Aasvold), Skog (Aasvold), Sjöberg (Skog).
Utv. DIF: Reis 1X2 min.

Matchens Järnkamin. Utses av hemlig person på läktaren, eller idag två faktiskt.

3 Järnkaminer:
Aldrig har väl juryn varit mer rörande överens. Linda Rudén gör sin kanske bästa match i DIF-tröjan och det är ju synd och skam att hon inte fick sätta 3-4 av alla sina möjligheter. Det kommer Linda!

2 Järnkaminer.
Wenke Aasvold gör sällan en dålig match. Kul för henne att få glittra med några sköna avgjörande passningar idag.

1. Järnkamin.
Vi gissar att Sara Andersin egentligen trivs bättre när det är större ytor? Sara skall ha cred för att hon ständigt försöker utmana, trots att det är trångt och hon är hårt markerad. Vi gillar när man vågar!

//Anna Grahn