Åren med F-91-92

Vårt lags Gothia-äventyr.

 

Så var det äntligen dags, det vi jobbat för i många år, resan till Göteborg och Gothia. Vårt skämtsamma mål var att vinna allt men jag tror att alla hade ett annat mål ? att spela så länge som möjligt och att ha kul.

 

Bussen startade på lördagskvällen kl 20.00, en lila dubbeldäckare som jag tror alla blev ganska förtjusta i. Våra chaufförer var bussägare Dennis och vår käre Tommy. Då undertecknad inte var med på bussen vet jag inte hur resan var men man anlände i alla fall strax efter 10 på söndagsmorgonen till vår förläggning på Frölunda i Göteborg. Skolan hette Västerhedskolan och bestod av många små byggnader och laget fick som ett eget lite krypin med egen ingång och allt. När man bor på förläggning checkar man in laget, gör ålderskontroll m m på ett och samma ställe så det är smidigt och vi kunde ganska snabbt göra det viktigaste den dagen ? Liseberg. Detta hade nog nästan alla längtat till och många timmar senare så åkte laget tillbaka till förläggningen för mat och uppladdning inför nästa dag då första matchen gick av stapeln.

 

Våra första motståndare hette Näset SK, ett lokalt lag som kom bara några km från Ruddalen sportcenter där matchen gick av stapeln. Denna anläggning hade två konstgräsplaner och minst en naturgräs. Tyvärr så spelade vi på konstgräset, vi som är ett naturgräslag. Värmen var tryckande denna dag och ännu varmare var det på planen som hade stora läktare på båda sidorna vilket gjorde att luften stod stilla mitt på planen. En jobbig match ur det perspektivet och Sara värmekollapsar strax innan slutet och vi ser alla hur viktigt det är att dricka mycket innan match. Hon hämtar sig dock efter någon timmes vila. Hur som helst så vann vi denna första match med 5-2 och vi var ganska nöjda när vi åkte hem, vilken start på cupen?.

 

Nästa dag stod Strömbergs IF för motståndet. Åter igen på detta hemska konstgräs. Detta lag hade en imponerande målskillnad hemma i seriespelet i Uppsala-trakten, 34-1 slutade deras våromgång men vi resonerade att allt kan hända och denna dag tog laget en 20 min promenad ner till planen istället för att krångla sig dit med spårvagnen. En kul grej före matchen var att Expressen/GT kom för att göra ett reportage om Angelica och laget. För två år sedan gjorde dom ett reportage om henne då hon som en av två tjejer spelade i ett killag i Gothia, hon hjälpte IK Klintarnas 92-lag och nu fick dom före cupen ett tips om att hon var tillbaka med sitt eget lag. Reportrarna stannade nästan hela matchen och tyckte att vi hade ett bra lag men jätteotur med skador. Strömsberg tog ledningen med 2-0 men vi reducerade till 2-1 och matchen stod och vägde. Tyvärr fick vi Ida skadad och senare även Hanna B och även om Matilda som reservmålvakt gjorde en bra match så fick dom i slutet in två mål och förlusten skrevs till 4-1. Det var bara att åka hem och vila fram till nästa dag då ett lag från Tyskland skulle stå får motståndet.

 

På kvällen var det ledarfest. Zacke, jag och Aleq hade var sin inträdesbiljett. Aleq lämnade över sin till Moni och vi och RIK-ledarna hade en höjdarkväll med ett musikaliskt uppträdande som räckte flera timmar. Bara 70- och 80-talsmusik. Ni skulle varit där. Flera tusen hysteriska ?gamlingar? som stod på bänkar och bord och diggade till ?vår ungdomsmusik?. Att sedan maten var helt suverän var pricken över i:et.

 

Onsdag ? vad dagarna går snabbt. Tyska Hildesheim hade vi ingen aning om. Matchen gick på plan 3 på Välen, äntligen naturgräs. Dom kändes inte allt för farliga faktiskt men hade några snabba tjejer. Deras ledare använde hela långsidan som sin arbetsyta, sprang fram o tillbaka framför oss andra ledare så till den milda grad att domaren var tvungen att säga till honom att hålla sig på sin kant. Vi höll dem på halster nästan hela matchen, ledde med 2-1 till det var kvar några minuter då dom kvitterar och matchen slutar 2-2 vilket skickar oss ner i B-slutspel. Lite snopet kändes det faktisk men vi ska kämpa vidare. Efter matchen fick tjejerna sitt efterlängtade bad på en badplats på Näset. Härligt. På kvällen blev det picknick nere på en gräsplätt för laget och de förläggningsboende föräldrarna. De vuxna blev senare på kvällen blev bjudna på ostbricka av skolvärdarna, en uppskattad gest.

 

Torsdag ? första dagen i B-slutspelet. Nu blev det ett ?skol-derby? Motståndet stod Åsarp/Trädet för, ett skånelag som bodde på samma skola. Vi fick åka RIK-bussen (Tians Taxi) ut till Åkerredsvallen där matchen spelades. Vi vann denna match med 2-0 och det kändes som att vi vann ganska lätt, att vi verkligen var det bättre laget. Aleq körde sitt eget race på bänken och jag tror inte nån som kom av planen klarade sig undan hennes ?lek?, att blöta ner alla så mycket som möjligt. Ett uppspelt lag lämnade Åkerredsvallen.

 

OCH NU HÄNDER DET HEMSKA !!! Bussen krockar med en spårvagn. Vi ska korsa ett spår och pang så smäller det, en spårvagn ränner rakt in i sidan längst fram på bussen, Tommy får rutan splittrad över sig men övriga klarar sig undan med blotta förskräckelsen. När jag, som åker egen bil, kommer dit efter cirka 30 minuter så sitter laget och föräldrar i en trapp och är ordentligt chockade och ledsna. Jag får av räddningsledare reda på att laget skall bussas upp till Östra barnsjukhusets akutmottagning för att undersökas och att läget verkar trots allt vara ganska bra. Vi får också reda på av Gothia-ledningen att matchen kl 18.05 inte kan flyttas utan uteblir vi så blir det W O. Bussen är ej körbar längre. Vi skjutsar Dennis som hämtar ?lila-bussen? och kommer sent omsider upp till sjukhuset. Här möts jag av tjejer som nu beslutat att matchen ska spelas, ?Tommy har ringt och vill att vi spelar om vi orkar?. På sjukhuset har alla fått saft och mackor och de flesta är vid gott mod. Jag samtalar lite med kuratorerna på sjukhuset som lovar att finnas tillgängliga för oss dagen efter om nån behöver prata och efter samtal med polis och sköterskor på akuten så får vi åka iväg till matchen. Zacke och några föräldrar finns då fortfarande kvar på sjukhuset för nackröntgen m m.

 

10-15 minuter innan matchstart kommer alla till matchen. Aleq o Emil finns på plats för att coacha. Motståndet är Piteålaget Södra United och dom har full förståelse för att matchen blir några minuter försenade och är glada att vi vill spela mot dem. Mathilda kände av revbenen och Amanda var lite orolig över nacken så dom stod för säkerhets skull över men alla andra kunde spela. Och vilken match vi gjorde. Snacka om att alla gjorde årets insats. Jag var lite orolig att någon skulle ?packa ihop? men det var obefogat. Alla var totalfokuserade på matchen och vi vann med 3-0, en riktig kämpaseger.

 

Efter matchen ringer tidningarna till mig o Moni och man börjar förstå vidden av det hela och Göteborgs-posten och VK har stora reportage dagen efter om oss. Ett besök på förläggningen på kvällen visar trots allt att läget är ganska lugnt. Jag tror att omhändertagandet av räddningstjänst, polis och framför allt personalen på sjukhuset gjort underverk samt att vi orkade med att spela matchen (och att det blev vinst), det var nog bästa rehabiliteringen. Natten var lugn vad jag förstått.

 

På fredagsmorgonen var matchen kl 8.00, och alla vet vad det betyder, inte bra för vårt lag, morgonmatcher är katastrof. Jag tror också att gårdagen hunnit ifatt oss lite då man ganska snabbt ser att det inte är samma fart som i 16-dels finalen igår kväll. Vi håller ganska jämna steg med Eskilsminne från Lund målmässigt men några lustiga domslut (filmning i deras straffområde döms mot Nathalie, vi som känner henne skrattar nästan ihjäl sig, sista människan att göra något sådant, en straff där och vi skulle varit i ett helt annat läge). Man ska inte klaga på domaren men tyvärr så får vi några fler, i våra ögon, felaktiga och matchavgörande domslut mot oss och dom vinner till slut med 4-1 då vi inte orkar med alla motgångar på slutet. Gothia är över för vår del. Men vi har trots allt lyckats ganska bra. När man pratar med andra ledare så hör man att mångas mål är att spela match på fredag och det lyckades vi ju med. Vi är dessutom lite märkta av skavsår o dyl som förstör lite.

 

Laget åker tillbaka på förläggningen och tar sig sedan ner på Nordstan för stora shoppingrundan. Sedan träffas vi alla på restaurang Prinsen i närheten av föräldrarnas vandrarhem, ett jättemysigt ställe med billig och supergod mat (av Tommy kallad för ?vattuhåle?). Här äter vi gott tillsammans och tjejerna åker tillbaka vid halv 10-tiden, föräldrarna får ju vara uppe lite längre varför dom sitter kvar en stund till och bara har det trevligt.

 

Lördag ? Liseberg igen. Utstädning och inpackning i bussen och sen bär det iväg till Liseberg där alla får förnöja sig igen fram till halv 4 då bussen återvänder mot Robertsfors. RIK-pojkarna har fått låna en ny buss så att dom också tar sig hem och vårt lag åker hemöver i Lestanders lila dubbeldäckare. Enligt uppgift anländer man före 6.00 på söndagsmorgonen.

 

Äventyret Gothia är slut, jag tycker det gått hyfsat bra. Vi har fått spela ganska många matcher, 6 av 9 möjliga och vi är väl ganska nöjda. Optimal hade väl varit A-slutspel men risken är väl att vi åkt ut tidigare då. Vi klarade oss helskinnade ur spårvagnsolyckan och har en erfarenhet till här i livet. Vi har haft två tillfällen på Liseberg och en trevlig kväll på ?Vattuhåle?. Vi har haft en jättevarm vecka, värmebölja hela tiden, vi har fått känna på hur viktigt där är att få i sig vätska innan match.

 

Och visst håller ni med mig när jag säger att vi vill tacka alla föräldrar och andra som varit med och stöttat på matcherna, Moni o Katrin o Zacke som sovit och hållit ordning på allt på förläggningen och funnits till för laget, Tommy o Dennis som skjutsat oss, Emil som ställde upp och hjälpte Aleq med coachningen efter olyckan m fl.

 

Nu återvänder vi till vardagen igen, framför allt A-flicksmatcher för vår del, några kommer att spela i div 5-laget, nån hjälper ibland 92-orna och Angelica o Nathalie går tillbaka till damerna igen. Men vem vet, fortsätter många att spela fotboll kanske vi kan få ihop ett F19-lag i framtiden och åka ner igen??..

 
_____________________________________________
 
MJÖDVATTNET CUP 2006
P g a av att ett lag drog sig ut i sista stund så fick vi en inbjudan att delta i fotbollscupen som Mjödvattnet anordnar varje år. Vi visste också tidigt att det var samma helg som våra 92-or hade zonläger men som tur är har vi en bred trupp att tillgå. Vi hade också kallat in Elin Mattsson från 90-laget. Lite oro blev det ändå på söndagsmorgonen när Lotta ringde och lämnade återbud p g a feber. Första matchen spelade vi mot Burträsk och man kan väl direkt säga att det var en riktig "godmorgon-match" där flickorna inte riktigt vaknat. Som tur var fick Sara på ett av sina "långskott" och vi kunde sedan hålla ledningen matchen ut. I nästa match stod Bureå för motståndet och då fick vi också spela på en "större plan" vilket märktes direkt. Bättre bredd på spelet, aggressivare spel och ett tidigt ledningsmål gjorde att luften gick ur Bureå-spelarna och vi kunde till halvtidsvila med 3-0, vilket också blev slutresultat. Sista matchen i cupen spelades mot Byske och det märktes tidigt i matchen att Byskespelarna var tagna av all värme och sol. Vi fick även här ett ganska tidigt ledningsmål och kunde sedan bevaka och utöka målfabrikationen till slutresultatet 4-1. Stort beröm till alla spelare en sån här dag då alla bidrog till cupsegern.
_________________________________________
 
Piteå Summer Games 2005
Så har vi återigen varit till Piteå för att spela cup. De senaste åren har det gått lite si sådär så vi hade förhoppningar om att kanske inte bli utslagna så tidigt denna gång….
Vi började cupen med att på fredagsförmiddagen möta Arjeplog, ett lag som vi tyckte att vi borde kunna slå. I halvtid var ledningen 6-0 och efter halvtidsvilan så slog sig alla till ro och vi kunde tyvärr inte producera ett mål till. Dåligt att inte kunna pressa vidare men samtidigt, 6-0 i första matchen, kunde det börjat bättre???
På eftermiddagen så mötte vi så Lira BK, tänk att vi aldrig nästan slipper detta lag i Piteå. På förhand visste vi att dom var bra och det blev en intensiv match där dom tog ledningen med 1-0. Men återigen visade vi vår styrka och Angelica lyckades med konststycket att göra två nästan identiska lobb-mål i andra halvlek.
Vårt yngre lag, 92-orna, åkte upp till Piteå med en lite decimerad skara spelare (en avbytare) så matchen efter vår så ställde Annika, Flora, Norea och Angelica upp och hjälpte dem. Bra gjort efter att själv spelat en ganska häftig match strax innan. Däremot tror jag alla som såg matchen tycker som jag att vi har ett bra gäng som kommer under oss, många duktiga spelare i 92-gänget. Bra för framtiden.
Lördag förmiddag skulle vi då möta ett finskt lag, OLS Oulu. Sedan tidigare så vet vi att finskor oftast kommer med ganska bra lag och det här var inget undantag. Vi mötte helt klart våra övermän (läs: kvinnor). Dom var snäppet före oss på allt, hade väldigt fina skott och vi förlorade matchen rättvist med 0-2.
Detta innebar att vi slutade 2:a i gruppen, förstaplatsen hade inneburit en plats direkt i åttondelsfinal men nu blev vi tvungen att spela 16-delsfinal istället.
Även mellan dessa matcher fick två av våra dubblera i 92-matchen, ett jättetack från ledarna till alla som hjälpt till på deras matcher.
17.00 på Heden plan 4 gick så 16-delsfinalen av stapeln. Motståndet här var ett annat lag som kommit tvåa i sin grupp, Ävju från Norge. Detta lag blev också en munsbit för de våra. När slutsignalen ljöd så hade vi vunnit med 7-0 och vi åkte hem för att hämta andan och krafter inför matchen som började kl 20.00.
I Svensbyn spelades denna 8-delsfinal och här hette motståndet Notviken. Nu var det två ganska jämnbra lag som möttes och vem som skulle gå segrande ur matchen var hugget som stucket. Vi måste bara få tacka alla våra supportrar på denna match. Föräldrar och spelare från våra två andra lag samt från RIK var där och hejaramsorna bara bytte av varandra. Mycket tack vara dessa så vann vi sedan Nathalie gjort 1-0 cirka 5 min innan slutsignalen och vågen som följde efteråt räckte hela ena långsidan och fick runt hörnflaggan och en bit i på båda kortsidorna. Jag hoppas någon tagit kort på detta. Vid sista målet krockade Angelica ihop med Sara och fick en jättesvullnad under ögat och var tvungen att utgå 3 minuter innan matchslut. Slutspelat för hennes del.
Söndag morgon, kl 8.00, kvartsfinal mot Sundsvall, även denna i Svensbyn. Inget spel för Angelica som nu har en jätteblodansamling under ögat men som tur är så är alla andra startklara om än med lite skavanker i form av blåsor, skavsår och lite astmabesvär. Här måste man nog i ärlighetens skull säga att vi mötte ett lag som nog egentligen var snäppet bättre än oss, men som man säger, bollen är rund och med ett lag som kämpar in i det sista så lyckades Nathalie strax innan slutsignalen slå in vinnarmålet, som betydde 3-2 och så var vi plötsligt i semifinal. I denna match satte dessutom Mathilda en straff.
Återigen kort vila, två timmar mellan matcherna. När vi samlas ser vi att tjejerna börjar vara slitna. Skavsår o dyl börjar kännas av och värmen är tryckande. Motståndet står nu GIF/Sunderbyn för och detta blir en av helgens tuffaste matcher där spelet böljar fram och tillbaka hela tiden. Tjejerna gör en heroisk insats och kämpaviljan är otrolig och när 2 x 20 min är klara står det fortfarande 0-0. Förlängning 5 minuter och planering för straffsparksläggning. In med Angelica (eftersom hon är en av straffskyttarna) trots hennes stora blodansamling under ögat. Förlängningen lyckas inte heller skilja lagen åt. I första läget är det 5 straffar vardera och när den är klar så står det 4-4. Härefter blir det sudden-straffar, och våra stackars 5 tjejer som står på tur blir helt förståeligt panikslagna och tårar kommer. Detta är en av det värsta man kan vara med om som ledare, att måsta tvinga en som inte vill att slå en straff. 1:a tilläggsstraffen slås in av båda lagen, 2:a tilläggsstraffen räddas av båda målvakterna, 3:e tilläggsstraffen slås åter igen in av båda men i den fjärde omgången räddar deras målvakt vår straff och deras spelare lyckas överlista Ida. Slutresultat 7-6 till GIF/Sunderbyn.
Vid matchen om 3:e pris hade all luft gått ur oss, gällde både ledare och spelare tror jag. Fortuna Hörring från Danmark lekte hem en storseger med 6-1 mot oss. Ida fick sig en spark i ryggen så Mathilda stod andra halvlek. Det fanns inte en tillstymmelse till gnista hos oss och jag tror ingen klandrar oss för det. Alla var trött och slut och skadorna gjorde sig påminda lite extra. T o m domaren funderade på hur det var med oss egentligen, han såg nog att vi hade en betydligt bättre potential men som sagt, alla ork och vilja var helt borta. Glassen som Ulrica bjöd på efteråt var nog det bästa som hände den matchen.
Sedan vill vi ledare verkligen poängtera och tala om vilken jätteinsats våra straffläggere gjorde. Att gå fram och lägga en straff i ett läge där man vet att ens egen insats kan vara avgörande om det blir vinst eller förlust är ingen rolig uppgift. Ni är helt underbara tjejer och till er som missade så vill vi bara säga: vi är så stolta över er att ni vågade och kom ihåg att nästa gång så sitter den där. Straffsparksläggning är egentligen detsamma som ett lotteri, mycket beror på motståndarens målvakt också, hur skicklig eller tursam denna tjej är. Man önskar att det gick spela förlängning tills det avgjordes istället.
Sammanfattningsvis en jättetrevlig men jobbig helg. Vi gick längre än vi förväntat oss. Vi visar att trots att vi spelar mot lag som har ett bättre spel än oss så lyckas vi i alla fall vinna matcherna tack vara ett kämpaförsvar och vårt kvicka anfall. Alla är värda en stor kram och vi har ett jättehärligt gäng. Trots att inga namn bör speciellt nämnas så måste Lotta får en extra eloge för sitt spel längst bak, hon tar verkligen ansvar som sista utpost. En till som också jobbar i det tysta för jämnan och som flyttas runt på olika positioner hela tiden utan att klaga men som gör ett jättejobb är Hanna S. Men som jag sagt tidigare, egentligen skulle man räkna upp er allihopa för alla är jätteduktiga, ända från målgörarna via mittfält och ner till försvar och Ida.
Till sist så hoppas jag att ni som fått några fina bilder som ni tycker ska in på hemsidan kan skicka dem till min jobb-mail (har bara modem hemma) så åker jag in under semestern och bränner ner dem på en skiva så att jag till slut kan lägga in dem i bildarkivet. Adressen är: katrin.sundh@vll.se.

 

-------------------------------------------------------------------------------------------

 

Fem matcher

Summering av de fem första matcherna.

Man kan väl inleda med att säga att vi mött varierat motstånd i början av årets serie. Det som imponerat mest är nog segrarna mot Umeå Södra och Sandåkern, lag som vi på förhand visste vi skulle få det tufft mot. Matchen mot Umeå Södra är nog den bästa matchen som vi spelat i år (hittills ska sägas) med mycket bra spel från båda lagen. Dessutom massor av beröm från bl a Umeå Södras ledare och föräldrar.

Vi har även efter en match fått höra att vi var det trevligaste lag den domaren dömt!

27-5 i målskillnad på fem matcher är också riktigt imponerande. Detta visar att vi har ett väl fungerande försvarsspel och är riktigt vassa i våra avslut. Som tränare är jag också väldigt glad att få se vilken otrolig utveckling varje spelare haft redan från början av årets säsong. Det bådar gott inför framtiden och satsningen mot Gothia Cup 2006.

Till sist kan jag inte låta bli att berömma alla föräldrar till dessa duktiga flickor. Jag har hållit på med idrott nästan hela mitt vuxna liv men aldrig varit med om maken till en sån suverän föräldragrupp.

Zacke/tränare








Bordtennisbord   |  Biljardbord   |  Airhockey   |  Dart

Skapad av Lagsidan.se   |   Lägg till Favoriter   |   Gör till Startsida   |   Atom & RSS
Meny
Tjäna pengar
Lag i föreningen
Klubbsidan
Egna sidor
Tjäna pengar-katalogen

E-postlista


Meddela mig vid...
Gästboksinlägg
Utskick
Nyhet
Resultat

Information
Senast uppdaterad
2012-12-15
Besökare
85537
Genereringstid
0,0313 sekunder